Ett äktenskap i kris, en hunkig äggdonator och två hormonella tonåringar är upptakten till detta triangeldrama i alternativ amerikansk miljö. Här äts det närodlat och dricks havremjölk och precis som i tv-serien Portlandia så känns Stockholm inte långt borta. The Kids Are All Right (2010) säljs in som en komedi men det är falsk marknadsföring. Och det är trist för sådant kan verkligen förstöra så mycket av en filmupplevelse, de där förväntningarna om en formidabel skrattfest. För detta är ett drama och inget annat. Ett drama om vardagliga ting som kärlek, relationer och föräldrarskapets våndor. Och ibland gör det ganska ont och är inte alls särskilt roligt. Komiska är däremot flera av filmens sexscener. Vilket måste sägas är tämligen ovanligt. Annars är intrigen i sig tämligen enkel. En klassisk historia om vad som händer när en främling kommer in i familjen och allt ställs på ända (Brända av solen).
Filmen har flera bra skådespelarinsatser. Vad ska man egentligen säga om denna Julianne Moore? Jag tror aldrig jag sett henne trampa vatten i en enda film, oavsett filmens kvalitet. Alltid strålande. Mark Ruffalo är perfekt som lite valpig och förvuxen tonåring med starkt libido. Detta är på det hela taget en trevlig och ganska oklanderlig film. Gott så.
Dess storslagenhet ligger huvudsakligen i dess blotta existens i denna normativa värld.
Källa: Hyrfilm
Den här recensionen har tidigare blivit publicerat här på Feministisk Filmfasta.
